Cykelguiden - Bättre cykelmiljö

Bättre cykelmiljö

Cykelhuvudleder
Framkomlighet
Tillgänglighet
Lågfart
Cykelvägvisning
Hela resan
Snöröjning
Marknadsföring

För att öka cyklingen i Sverige måste cykelmiljön förbättras. Man kan inte tvinga människor att cykla. Om vi vill att fler ska cykla av miljö- och folkhälsoskäl då måste cyklisterna erbjudas en bättre, angenämare och säkrare cykelmiljö än vad de flesta kommuner erbjuder sina medborgare idag.


Cykelhuvudleder


Ett cykelvägnät bör upprättas med två typer av cykelleder. Den ena är cykelhuvudleder för snabb framkomlighet exempelvis till arbete, skola, servicecentrum. Huvudlederna bör dimensioneras för 30 km/tim vad gäller geometri, sikt och beläggning.




Den andra typen är lokala cykelvägar med lägre krav på framkomlighet, exempelvis inom bostadsområden.

Där bilar och cyklister blandas bör fartdämpning anläggas på kritiska punkter, exempelvis genom att förhöja cykelöverfarten med gupp, förkrympningar eller andra åtgärder som sätter ner motortrafikens hastighet före cykelöverfarten.

Det finns en väldokumenterad risk förknippad med dubbelriktade cykelbanor och det är i korsningarna, särskilt för cyklister som i förhållande till biltrafiken kommer från ”fel” håll, men även för cyklister som kommer i samma riktning som bilisterna. I sådana fall är det särskilt viktigt att fysiskt fartdämpa motorfordonstrafiken.


Framkomlighet


En av cykelns stora fördelar är dess framkomlighet. När bilar fastnar i köer så smiter cyklister emellan köerna. Cyklar kräver dessutom väldigt lite gatuutrymme - på samma yta som en bil i rörelse kräver kan 14 cyklister köra. Det är dock bilisternas framkomlighet som i första hand gynnas medan cyklisternas framkomlighet ofta hindras.

Så är till exempel trafikljusens perioder planerade efter en tänkt bilhastighet. Det betyder ofta att innan cyklisten kört från det ena rödljuset till det andra så har ljuset slagit om till rött. Det leder naturligtvis till frustration hos cyklisten och ibland till att cyklister i rena ilskan kör mot rött. Grön våg för bilister blir röd våg för cyklister.

Om man i stället förlängde grönvågspulserna så att cyklisterna fick grön våg så skulle vi få ett lugnare tempo i tätorterna och dessutom skulle den miljövänliga cykeln gynnas och jämställas med den miljöfientliga bilen.

Ett annat exempel på hur man försvårar cyklisters framkomlighet är enkelriktningar. Enkelriktade gator inrättas uteslutande därför att det är olämpligt av något skäl att låta biltrafiken flyta i båda riktningarna. De skälen är som regel ovidkommande för cyklister. Ändå förbjuds cyklister att köra mot enkelriktat och några generella undantag medges ej. På den punkten är Sverige unikt i Europa.

På kontinenten är det mycket vanligt att det sitter skyltar på enkelriktade gator med tillägget - gäller ej cyklister. Många kommuner vill tillåta cyklister att köra mot enkelriktat men det motsätter sig Trafikverket.




Ett annat sätt att öka cyklisters framkomlighet är att lägga cykelbanorna innanför rödljusen vid övergångsställen för fotgängare. Cyklister och fotgängare tvingas ofta dela utrymme på kombinerade gång- och cykelbanor. Däremot tvingas cyklister ofta stanna vid trafikljusreglerade övergångsställen, vilket naturligtvis är fullständigt överflödigt och leder till rödljuskörningar.

Cyklisternas framkomlighet skulle också förbättras avsevärt om cyklister tilläts göra högersväng vid rött ljus. Cyklister kör ofta på cykelbanor och i cykelfält och kan alltså utan fara för sig själva eller andra tillåtas att svänga höger även vid rött ljus.

Ännu radikalare vore naturligtvis att tolerera cykelkörning mot rött ljus. I Sverige tolererar myndigheterna att fotgängare går mot rött trots att det formellt är förbjudet. Samma regel kunde med fördel tillämpas på cyklister utan att det skulle leda till olyckor eller trafikkaos. Skälet till att vi har trafikljus i våra tätorter är ju inte för att förebygga olyckor utan för att förhindra att bilister skapar trafikkaos genom att blockera gatukorsningar.


Tillgänglighet


Med cykeln kan man åka från dörr till dörr. För att det inte ska bli cykelkaos vid målpunkterna krävs dock att det ordnas bra cykelparkeringar, helst utformade så att man lätt kan låsa fast cykeln vid cykelstället.

På många platser med stort behov av plats för cyklar saknas bra cykelparkeringar. Det mest flagranta exemplet på denna brist är Stockholms Central. Vid kontinentens järnvägsstationer finns det välordnade jätteparkeringar för cyklar och i Sverige har vi bra exempel i Uppsala och Lund för att bara nämna några. Parkeringsutrymme är dock en bristvara och i Sverige prioriteras bilparkeringar framför cykelparkeringar.




Om man verkligen vill uppmuntra cykling då ska man naturligtvis öka cyklisternas framkomlighet och tillgänglighet. En enda parkeringsruta för bil rymmer 8 till 10 parkerade cyklar. Det säger allt om cykelns yteffektivitet.


Lågfart


Biltrafikens hastighet bestämmer säkerheten för all trafik, i synnerhet för cyklister och gående. Ju lägre hastigheten är desto mindre är behovet av separata cykeltrafiklösningar och i tillräckligt låga farter kan cyklister och bilister använda samma ytor, åtminstone vuxna cyklister. Då handlar det om faktiska bilhastigheter på högst 30 km/h. Inom bostadsområdena bör därför lågfart införas och i praktiken göras till bashastighet.

Större gator/leder kan skyltas upp till högre hastighet.
På sådana gator får dock bil- och cykeltrafik inte blandas. I korsningspunkter där motorfordon ska samsas med oskyddade trafikanter bör bilarnas fart minskas till högst 30 km/h.

Vid vägarbeten nonchaleras ofta cyklister både när det gäller deras behov av säkerhet och framkomlighet. Kommunens anställda och anlitade entreprenörer bör få klara direktiv om att cyklisters säkerhet och behov av framkomlighet alltid ska garanteras vid vägarbeten.



<
Tillbaka till toppen


Cykelvägvisning







Cykelvägvisning är viktig för att binda ihop cykelleder och leda cykelstråk genom exempelvis lågtrafikerade lokalgator. Men den är också viktig i marknadsföringen och för att få bilister att börja använda cykel för lokalresor. De behöver hjälp att hitta de bästa och genaste cykelvägarna; bilisters lokalkännedom är från bilratten. Också vana cyklister behöver väghållarens vägledning för att hitta de bästa vägarna.




På delade gång- och cykelbanor finns ofta ingen utmärkning om var man ska gå respektive cykla. Gång- och cykelsymboler behövs för att minska konflikter mellan fotgängare och cyklister.


Hela resan


Det är viktigt att cykeln ses som ett seriöst transportmedel och att infrastrukturen byggs upp så att cykeln kan användas fullt ut. Det räcker alltså inte med att det finns bra och säkra cykelvägar, det ska också finnas trygga, stöld- och väderskyddade parkeringsplatser för cyklar. Det senare är särskilt viktigt vid arbetsplatser, skolor, stationer och viktiga busshållplatser.





Snöröjning


Cykelvägar bör snöröjas före bilvägar. Om inte cykelbanorna snöröjs med prioritet så kommer det dels att leda till att de cyklister som vågar sig ut kommer att köra bland bilarna, dels kommer det att leda till att många cyklister avstår från cykeln till förmån för bil. Ur säkerhets- miljö- och hälsosynpunkt är det en nackdel.

Dåligt röjda gång- och cykelvägar innebär dessutom att äldre inte kan gå ut och de som trots snön vågar sig ut riskerar att falla och bryta sig. Det leder till personliga plågor och onödiga kostnader för sjukvården och därmed skattebetalarna. Att inte röja gc-banor med prioritet är därför inhumant och slöseri med skattemedel.


Marknadsföring


Det räcker inte med att bygga ett cykelvägnät, det måste marknadsföras också. Det gör man genom att lägga in cykelvägarna på stadskartan och genom att ordna bra cykelvägvisning. Dessutom bör alla arbetsgivare naturligtvis uppmuntra sina anställda att cykla till och i jobbet i möjligaste mån.

Ett annat viktigt sätt att marknadsföra cykling är att ordna bra, säkra och väderskyddade cykelparkeringar nära viktiga målpunkter.

När kommunen gjort en kraftig satsning på cykelvägnätet ska man naturligtvis markera detta genom att låta det ansvariga kommunalrådet cykla på de nya cykelvägarna och bjuda in pressen till öppningsceremonin.

Det är viktigt att man gör klart för sig att det är i första hand samhället som tar hem vinsterna på ökad cykling. Därför är det i samhällets intresse att sköta marknadsföringen av detta miljövänliga och hälsobefrämjande transportmedel.

<
Tillbaka till toppen